Idag tog de pigga och glada kycklingarna en liten premiärtur ut i solen, under bevakning av sina två fina mammor. Det är nämligen två hönor som hjälps åt med att passa kycklingarna, även om det är den gula och mest rutinerade hönan som bestämmer.
Hönor är väldigt sociala djur som har full koll på varandra så därför var det nog också lite tråkigt för dem idag när tupparna försvann. Men, vi kan ju inte ha fem tuppar och vi människor kan i alla fall trösta oss med att de hade ett fritt och skönt liv så länge det varade.
Ju högre en tupp är i rang, desto större testiklar har han. Bara så ni vet. Jag vet dock inte vad som är orsak och verkan. |
På förmiddagen kom alltså tuppbödeln hit och hjälpte oss med själva nackningen eftersom jag har lite svårt för just den. Sedan skållade jag dem i 70-gradigt vatten för att lätt kunna plocka dem innan jag tog ur och frös in dem.
En tanke man slås av när man står med det där "kladdet" är - hur gör de inom kycklingindustrin? Någon som vet? De måste ju ha oerhört effektiva metoder med tanke på att en kyckling i affären inte ens kostar vad fodret till en av våra har gått på (tror jag, har inte räknat på det, men en hel del mat blir det ju) och sen tillkommer hantering och transport och förtjänst.... Jag fattar faktiskt inte... Men jag vet att vårt kött är MYCKET godare, även om treåringen under plockningen hävdade att han inte äter "sånt där".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar