söndag 24 juni 2012

Fodervallört - fin men farlig?

En granne inspekterade min trädgård då hon plötsligt stannade upp, såg sig försiktigt omkring, lutade sig fram och halvt viskade, halvt väste i mitt öra; du, du vet väl att den där är fruktansvärt giftig?

Nääää, det visste jag inte. Jag visste över huvud taget ingenting om denna växt. Den var den enda blomma som växte i vår igenvuxna trädgård när vi flyttade in i huset, och jag ser gärna att den växer där fortsättningsvis också för den är härligt blå större delen av sommaren om jag klipper ner den en gång.

Det är troligen fodervallört, eller någon sorts vallört i alla fall. Den äkta vallörten som är mer rosa och mindre till växten har använts som läkeört vid bland annat benbrott, dessutom var det
förr allmänt känt att den kunde återställa sabbade mödomshinnor varför det på vissa håll i Europa än idag är högst olämpligt att ge en bukett vallört till en ung dam.

Vallörten har, som så mycket annat, använts invärtes mot diverse åkommor. På 50-talet åt man till exempel vallört för att bota sin cancer - tills det upptäcktes att den var cancerframkallande.

Jag hittar ingenting om att vallört skulle vara akut giftig vid mindre intag (någon som vet kanske?) och även om den inte är särskilt nyttig för människor så ska den vara suverän att göra gödningslösning av. Den får stå kvar.

5 kommentarer:

Pia Gustafsson sa...

Har aldrig hört att den ska vara giftig heller utan bara bra som gödning. Snygg blå färg och stor och fyllig är den ju oxå. Kram pia

Mamma Brötis sa...

Ja, precis! Grannen är nog bara avundsjuk! ;-)

Anonym sa...

Hejsan, Ramlade över din blogg då jag försöker läsa på så gott det går om vilken sorts Vallört man bör välja om man ämnar ha den till just gödningsvatten. Den äkta ska visst vara otroligt invasiv och fröså sig kraftigt. Fodervallörten ska ha mycket blåare blommor än alla de andra varianterna. Din ser otroligt vackert blå ut! Lyckas dock inte hitta någon info om huruvida även den självsår sig. Uppländsk Vallört har inte speciellt snygga blommor tycker jag. Skulle vara kul att få in en praktisk gödselväxt som dessutom är vackert blå, men vill inte ha den över hela trädgården givetvis :) Tacksam om du kan berätta lite mer för mig om hur din beter sig! Stort tack på förhand.
Jag finns på adressen stolthetenssnabelayahoo.com Kram / Cecilia

Anonym sa...

Hej,

Men skruttars också! Det gör jag ju inte alls det. Utan på den adressen ovan fast det ska vara .se på slutet Måste ha varit väldigt trött när jag skrev :) Hoppas du svarar!

Mamma Brötis sa...

Hehe, jag gör ett nytt försök då, men kan ju faktiskt svara här också.

Nej, mina sprider sig inte alls. De har stått längs med samma vägg sedan vi flyttade in för ca nio år sedan.

Jag vet inte om det är någon särskild korsning jag har, eller om alla blåa är såhär snälla. Mina är ca 150 cm höga och jag har bara sett betydligt mindre plantor hemma hos andra. Kanske är mina stora för att de trivs särskilt bra i lerjorden mot österväggen?

Lite risiga kan de bli när de börjat blomma över, men då klipper jag ner dem (en del jobb då de är ca fem cm grova) och så blommar de en gång till.

Hoppas du blev något hjälpt och lycka till!