Sitter här med svårt sargade läppar efter att ha jobbat hela dagen utan lypsyl. Herregud, jag trodde nästan att jag inte skulle klara det. Det fanns stunder då jag hade kunnat betala dyrt för lite ister, klarinettfett eller vad som helst faktiskt.
Nu ska jag packa ner cerat i varenda ficka och väska, tänker inte sitta och låtsasle med värkande intorkade läppar en dag till. (Ja, jag är beroende...)
Nu ska jag packa ner cerat i varenda ficka och väska, tänker inte sitta och låtsasle med värkande intorkade läppar en dag till. (Ja, jag är beroende...)
Femåringens funderingar idag:
Varifrån kommer vattnet?
Varför är en del vatten salt och en del inte?
Fundera på det ni också och glöm inte läppfettet!
2 kommentarer:
Åh, jag lider med dig! jag vet EXAKT hur det känns och jag har så många som sju st apoteket-hjärtats-hudvårdssalva (som försvarets små cerat) som är strategiskt utplacerade.. Går jag hemmifrån utan så SKRUMPNAR läpparna! Inge vidare.. Hälsningar Hej-jag-heter-Helena-och-jag-är-läppmojsmissbrukare..
BRUKARE menar jag! Haha...
Vad jobbigt! Jag använder aldrig lypsyl, kanske lite läppglans ibland. Skrumpna läppar? Nix aldrig.... Drick mycket vatten,utan salt då...
Kram!
Skicka en kommentar