På våren får jag ett nästan sjukligt starkt sug att odla, och optimismen flödar ohämmat. Det är då jag sår melonfrön. Sen fortsätter jag att sköta om dem, jag penslar han- och honblommorna med en liten pensel för att säkerställa pollineringen. Sen händer ingenting. Sen börjar plantan gulna. Sen struntar jag i den. Tar min hand ifrån den.
Nu trodde jag att den var i princip död, och då hittar jag de här; två meloner! Eller början till meloner. De ville tydligen ha äkta vara, inget penselsex här inte.
1 kommentar:
Haha penselsex! Härligt att läsa om din omvårdnad om den lilla plantan!
Skicka en kommentar