söndag 2 juni 2013

Lerjord

Jag tror vi har lerjord, eller kanske ren lera. Det är iallafall nästan ogrävbart och man får istället hacka loss det bit för bit.

Precis som mycket annat äckligt så ska lerjorden vara näringsrik, vilket man har lite glädje av när nästan ingenting vill växa i den.

Jag gräver ur och blandar ut med en massa annat, maskarna blir överlyckliga och släpar iväg alltihop så att det ganska snart är alldeles lerigt igen. Ock ock ock...

2 kommentarer:

Sara sa...

VI har också styv lerjord (Skåne zon 2-3) och jag förstår precis dina svordomar ;) En sak som jag märkt trivs utmärkt i leran är rosor, malva och jättedaggkåpa, med lite extra kärlek och dynga så växer de så det knakar. Vi brukar blanda ut jorden med hästskit, kompost och billig koskit på säck (typ 5 för en hundring). Att gräva måste göras på vår eller höst, under sommaren får man använda dynamit... Hang in there, det går att få i ordning!

Mamma Brötis sa...

Tack för peppningen! :-)

Ja, visst går det få ordning, men vi har haft ihjäl mycket på vägen. 😢

Numera plockar jag mest överblivna växter från en kompis, då får jag sådant som iallafall ska klara vår zon (5-6). Precis som du säger funkar rosor ganska bra, men i vinter var de nära att stryka med de också... Ska satsa mer på upphöjda bäddar, har jag bestämt.